Skip to content

Akta dig – en spindel!

september 7, 2010

Jag är galen i spindlar!

Kanske är det enkelheten att bara gå ut en tidig morgon eller sen kväll och finna dessa små vita tvättlinor utspridda över glittergräs.. miljontals som det tycks. Världens enklaste – det är ju bara att kasta sig ner och fota i närmsta tuva.

Att hitta spindlar är busenkelt och nog latmansvarianten på vildmarksfotografin?;-) 

Jag behöver inte ta mig till hornborgarsjön och hitta de märkliga hoppande grå fåglarna ellre köra 40 mil till Lappland och de brummande bruna.

Nej – de finns bara ett par steg utanför dörren. Och dess mängd gör mig än mer fascinerad!! Något så ”simpelt” som de flesta förkastar gör mig än mer änträgen att fånga dom. Just därför… 

Inget är för litet eller för simpelt eller för fult…? Skönheten sitter i dina egna ögon och att fokusera på det vi vanligtvis inte ens ser åt ser jag som den största utmaningen.

Maskrosor, skit, skräp, ruttnande bär och spindlar..

Eller också är det fascinationen över deras dubbelnatur. De äger både skönhet och grymhet och för en enorm respekt med sig hos oss människor. Vuxna karlar kan man finna skrikandes uppe på en pall över en sådan där liten tingest..

De signalerar fara för de flesta av oss märkligt nog utan att vi vet varför?

De sticks inte… bits inte.. och kan inte göra oss den minsta skada… Inte de som finns här i sverige iaf.

De är ju små fenomenala kreatörer:-)

7 kommentarer leave one →
  1. Johan permalink
    september 8, 2010 7:51 f m

    Nä det var väl just det, inte här i sverige🙂

    Mänsklighetens vagga ligger ju lite längre söderut där det var lite varmare och där det fanns lite fler spindlar och småkryp. Tror spindel/orm/höjd och så vidare rädslor, är skyddsmekanismer som vi har kvar från tider och platser där de behövdes.

    Alla dessa fobier blir ju funktionella om man tar individen och placerar den 40 000 år tillbaks i tiden på en plats någonstans i Afrikas inre djungler.

    • september 8, 2010 9:39 f m

      Jo men visst är det väl märkligt att det itne försvunnit än..?
      Nog måste väl ett lejon vara 7-faldigt mycket värre än en spindel för oss – även då? Men inte reagerar vi med rysningar och skrik över åsynen av ett lejon?
      Kanske hänger det ihop med litenheten och kanske förnkippar dom med ohyra.
      Mvh Anna

  2. Christopher permalink
    september 8, 2010 4:39 e m

    Beror helt klart på de åtta benen – de ser helt enkelt jätteäckliga ut när de springer runt. 4 ben ser mycket naturligare ut, därför ser inte lejonet lika oroväckande ut. Tror jag. Kan ju ha fel, men just antalet åtta känns bara jätteskumt.

    • september 8, 2010 7:37 e m

      Hmm.. men varöfr reageras det inte på tusenfotingar eller andra småkryp lika starkt?
      Jag tycker i vilket fall som helst att det är fascinerande vilken makt de har – de små liven.. för det ÄR ju fullkomligt harmlösa:-)

  3. september 9, 2010 7:16 e m

    Vill du gifta dig med mig?? Jag behöver någon som kan skydda mig mot dessa äckel! Fast om du ser någon i min närhet måste du döda den i så fall…annars vill jag inte gifta mig med dig längre! ;O)
    Jag har varit fullständigt fobisk för dessa äckel (och som du märker kan jag inte skriva namnet på dem) men tack vare kameran och fotograferingen har jag kommit över det ganska bra! Däremot skrämmer de fullständigt slag på mig om de överraskar mig…om jag inte är beredd! Men jag är själv imponerad över hur långt jag kommit!

    Och jag håller med dig om att de är konstnärer…på sitt sätt…otroligt vackra nät och med dagg i dem ser det ut som miljoner diamanter i naturen en tidig morgon!

    Kram!

  4. september 10, 2010 5:41 f m

    Haha,tack för erbjudandet, men nu är jag ju redan guft så.. hmm kanske i nästa liv?
    Men döda gör jag iof inte så det hade inte fungerat mellan oss ändå…;-)

    Jo fobier har ajg med – dock inte för dessa, även om jag ryggade till i början är ajg väl idag helt tillfreds med att vara dom nära. Då finns det annat och andra jag hellre vill hålla mig ifrån.. ormar t ex.
    Men det bästa är ju att utsätta sig lite då o då för faran och tillslut förhoppningsvis inse att det inte är någon fara?

    Men det är fantastiskt att du kommit långt tycker jag, vet hur jobbigt just rädslan är

    Kram

  5. september 10, 2010 10:49 f m

    Spindlar låter bättre än vildsvin och kor utan juver😉
    Och precis som du säger så är de ena riktiga kreatörer när de bygger sina fantastiska nät. Intressant också att läsa om hur de bygger och hur vibbrationer i nätet talar om att nu har något fastnat mm samt att det är en otrolig hållfasthet i trådarna och forskare och konstruktörer skulle allt vilja kunna framställa samma tråd…
    Appropå nätet kanske hösten är lite bra på sitt vis, nu när morgondimman lättar så synliggörs alla dessa spännande nät i dagg som fastnat i dess trådar som små pärlor.
    Mycket fina bilder du illustrerat texten med.
    Fastnar en bra stund med den sista bilden…. underbart ögongodis, njuter!!🙂

    Du må ursäkta att jag släpar med kommentarerna men här går det undan med inlägg och bilder. Men kommentarer kommer så sakteliga🙂

    Ha de gött och trevlig helg.

    Kalle🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: