Skip to content

Av vatten är du kommen

februari 5, 2011

Om jag inte visste bättre skulle jag påstå att våren anlände till Göteborg idag! För det har drippat och droppat, blåst och stormat likaså.. just nu är det tvärt emot kav lugnt utanför fönstret, precis som det brukar ute på öppet hav; det piskar och stormar, men då solen sänker sig ner lugnar vår humörstinna jord ner sig och låter solen fräsande sänka sig ner i havet….

Under en extremt kort tur med kameran hann jag bli dyblöt!  Att kravla på blank is och hänga in under istappar GÖR at man blir pisseblöt förstår ni… Och tja, det förstår ni nog – om ni är fotointresserade som jag så misstänker jag starkt att ni faktiskt beter er ungefär likadant? Förmodligen är ni nog en smula förnuftigade och klär efter bättre än undertecknad dock – ehum..;-)

Mina byxknän blev gyttjigt bruna och håret genomblött och det var fler än en som vände sig om på konditori Svarte katten i Kungälv när jag stegade in på detta sätt. Något gott till kaffet behövdes inhandlas snabbt till 9 personer för min syster med familj kom hastigt på besök. Då för man övervinna sådna små trivila saker som smuts! Då är det bråttom!

Men som sagt – ett par blöta foton hann jag med att få under den lilla tid jag fick med kameran och vatten får bli dagens tema!

Av atomer är vi sammabundna du och jag,vi delar samma vatten i våra kroppar.. utan denna kemiska förening kan vi inte finnas… så förunderligt det då känns att denna bit av vår kropp framför mig, transförmeras till allt möjligt? Det där är ju jag jag ser på? I grund och botten?

En bit av mig och dig..?

Är det därför vi trivs bland vatten? De allra flesta av oss gör ju det.

Vi vill höra det lugnande ljudet av vågor som slår mot land med hjärtats rytm… vi vill värma våra kroppar i ett varmt bad då det är kallt och kyla den i havet då det är varmt. Vi njuter av hur det känns att överskjölas med vatten..

För tänk tanken hur det vore om vi aldrig fick bada..? Om huden aldrig skulle få en droppe vatten på sig.. En srämande tanke svår att ens föreställa sig.

Deta enastående material vårt klot till största delen består av.. undrar hur det skulle se ut om det kunde tala?

Kanske så här, då vår försurning och nedsmutsning av den börjar göra allt för ont:

Eller kanske skulle havets ansikte visa sig som detta kvinnliga ansikte där hon med värme ser hur den påverkar vår jord och får den frodas genom hennes omsorg:

16 kommentarer leave one →
  1. februari 5, 2011 10:34 e m

    Jag bara gapar nu…. := O Sista bilden i detta inlägget….
    Den vackraste isnymfen har du lyckats fånga på bild….oj, oj, oj…nu snackar vi konst !!!!

    Jag hoppas att du inser vilken gåva du har fått som kan finna dessa varelser….de visar sig inte för alla, ska du veta!

    Men du får dem ju inte gratis precis, du får betala med långa vandrinar, koncentration och blöta, smutsiga kläder och en frusen kropp. Men jag vet att du älskar det du gör…..dina bilder utstrålar både kärlek och värme…trots att de är av is ibland🙂

    Snart måste jag nog be om din autograf :))) Kram på dig !

    • februari 6, 2011 7:56 e m

      Vad roligt att du tyckte om henne, den lilla kvinnan!
      Hon är för mig betydligt mer trevlig än de vrålande ovanför – som ger mig rysningar..
      Jo men visst är jag det, som väl alla fotografer:-) Just kärlek till sin hobby är nog vad som förenar oss mest fotografer emellan tror jag

      Kram tillbaka:-)

  2. Jörgen Schön permalink
    februari 6, 2011 6:05 e m

    Vatten i alla dess former är verkligen fascinerande. Mycket sinnliga bilder som bildar en spegel mot oss själva och jag känner väl igen mig i ditt resonemang. Tycker att Rolf Edberg också fångar detta tema väldigt fint i boken ”Årsbarn med Plejaderna” just när ha sitter och filosoferar vi en skogssjös strand:

    ”Där finns denna levande materia nu, född ur vatten och alltjämt fungerande genom vatten: iakttagande – lyssnande – undrande – nyfiken. Mitt öga skapat av fostervattnets safter och från början bara en tiotusendel av den glob det sedan blivit; alltjämt till större delen vatten – mellan den buktande hornhinnan och regnbågshinnan kammarvattnets miniatyrsjö, som bryter ljusvågor till former och färger vilka som elektrisk impulser förmedlas till en hjärna som i sin tur till fyra femtedelar består av vatten och vilar i vatten. Just nu tar kammarvätskans miniatyrsjö in in en skogssjös vågor. Vatten som ser vatten.”

    Mvh, Jörgen

    • februari 6, 2011 8:02 e m

      Undrar just hur många som idag sitter och just tar sig tid att filosoferar invid en skogssjö? Allt för få.
      En så vackert formulerad tolkning av det enastående vi är födda att ta del av och bli en del av, tack Jörgen…
      Jag har inte läst boken, och visste inte heller vad plejaderna betydde, men nu vet jag efter sökning på nätet:-)
      Från en droppe till en annan – tack

  3. februari 6, 2011 11:50 e m

    Sista bilden är helt OTROLIG! Kan inte förstå hur du kan kalla dig själv amatörsfotograf😀
    Jag har sett arbetande fotografer som inte når upp till din nivå alls! Haha nu låter det som jag försöker vara vuxen och kunnig, vilket jag verkligen inte är. Men detta är inget annat än proffsigt och kreativt!!!
    Kramar från mig med den söndriga kameran!😀

    • februari 7, 2011 7:34 f m

      Åh du e la för go du…
      Suger åt mig o blir en halv meter längre må du tro!;-)
      men hörrödu…det där med kameran lät inget vidare?:-( Var det igår det hände ute på fototuren?
      Hoppas att det ”bara” var objektivet som trulade… Scandinavian photo är ju bra på att fixa sånt där..?
      Jag har ett antalt 17-55 liggande hemma om du vill ha är det, men det är ju sådana där allround osm följer med kameran och antar det är ett annat du använder dig av…? Annars är det bara att ta dom nästa gång du kommer- jag använder dom aldrig…

      Kram kram

  4. februari 7, 2011 12:47 e m

    Haha Jag vet inte riktigt vad som hände. Helt plötsligt gick det inte att vrida på objektivet eller ställa in skärpan, och det blev svart för linsen.
    Men när vi kom hem så såg jag att det hade lossnat en del ifrån objektivet som täckt för linsen en aning, och den går inte att sätta fast igen tyvärr😦
    Just detta objektivet var ett 18-55 mm så det är ingen större fara bortsett från att det var ganska dyrt hehe.
    Det känns dumt att låna objektiv också haha, och funkar dem verkligen till min nikon?🙂
    Kram!

    • februari 7, 2011 2:24 e m

      Ahh.. det låter ju rätt illa tyvärr..😦
      Självklart hade du isåfall fått ett sånt objektiv, MEN nej du har tyvärr rätt – det funkar ju inte till Nikon..:-(
      Men ett tips är att kolla lite på fotosidans prylmarknad – där säljer dom begagnade objektiv till bra priser!! Förmodeligen är det lika bra att köpa ett nytt, kanske du vill ha något annat rent av?
      Kolla gärna genom denna sidan:
      http://www.fotosidan.se/classifieds/index.htm

      Kram

  5. Håkan Löfgren permalink
    februari 12, 2011 12:19 f m

    Det är lite Greta Garbo över isdamen ”fejs”. Jag tänker på Einar Nermans teckning. Att hitta den i is är ju suveränt.

    • februari 15, 2011 7:56 e m

      Tja jo jag kan nog hålla med om Greta faktiskt! Synd att inte ispluppen/siluetten var större dock….:-( Den var förhållandevis liten, men ansikten finns det massor av ute på isarna nu och det är ju vansinnigt roligt att snubbla över som lite här o var..
      Du har säkert många ”gretor” hos dig med:-)

  6. februari 14, 2011 5:04 e m

    Haha känner igen det där med att ligga och kräla, bli blöt. Konstigt nog så finns ju ”alltid” den vinkel och utsnitt som man blir nöjd med just i den där omöjliga gymnastiska kropps ställningen och visst är det ”alltid” blött eller lerigt just där…
    Så känns det iaf försökt att ha med mig en sopsäck att sitta/ligga på, men då går ju halva tiden på och justera den, och på någotvis så blir man så inne i motivet så rätt som det är så ligger man där i det blöta igen. Och man reagarerar inte förrän det känns lite kallt och just det blött🙂
    Haha och nöden har ingen lag, är tiden tight och kaffabrödet skall inhandlas så är det bara att knalla in och låta folk fundera🙂

    Ser att de ”smutsiga” jobbet lönar sig, underbara vatten ansikten du fångat. Gillar ”MG_3762” ansiktet för tankarna till något Svinx aktigt ansikte i renaste guld. Skön textur och värme i bilden och naturligtvis så gömmer det sig en del andra mer mystiska och icke så uppenbara väsen i bilden… spännande!!!

    ”frusen” lika här spännande gyllene ansikten, härligt med den varma guldiga och ”plastiga” känslan i texturen. Motivet känns fint ljus satt (vet att det är naturligt) men känslan är så, kan beropå den svarta bakgrunden som lyfter motivet och kontrasterar bra mot det ljusa och guldiga… Njutbart!!

    Haha jovisst är det ett ”fejs” som bryter sig ut ur isen och tittar fram. Fantstiskt!!!
    En bild att förundras av hur fantastisk modernatur är att designa och skapa konst genom slumpen… eller??? finns det något som styr. Tamejtusan om man nästan blir en aning religös😉
    Kanske det tom är moder natur som du fångat på bild🙂
    Dessa motiv visar sig inte för vem som helst. Man måste ha förmågan att kunna se! och den gåvan har du och förvaltar väl, så bra att du låter oss andra ta del av dessa naturens underverk i macrokosmos🙂
    Må bäst!!

    Kalle🙂

    • februari 15, 2011 8:01 e m

      Ahh, jag önskar jag kunde vara lika förutseende som du och ens tänka tanken att ta med mig en påse.. men jag är nog helt enkelt för jäkla impulsiv! Tänker inte efter helt enkelt utan bara kör på.. för att bittert ångra det efteråt när man dyblöt sätter sig i bilen för att åka hem;-)
      Men men.. nog kan allt gamla hundar sitta? tycker jag sjäv har lärt mig massor på äldre dar! Bara en sådan sak som att använda stövlar är ett jättegenombrott för min del,-)
      ”Dutti Anna”
      Tja.. allt ÄR ju moder natur så nog är det henne både du o jag fångar ute på våra fotografiska strövtåg?:-)
      Hon har bara olika ansikten:-)

      Sedvanligt vänliga hälsningar från den torra Vittran som tackar för besöket:-)

  7. februari 15, 2011 8:25 e m

    Haha jo jag har med mig ett underlag men som jag skrev så blir den kvar i väskan, då det är ett jäkla trassel att se till att den ligger rätt, så jag brukar hamna bredvid ändå, Men den är iaf med på fall att… jadu där har du mitt förutseende😉
    Taktik nr 2 är att jag har mina slit och släng byxor, så då gör det inget om jag smutsar ner mig… hmm kanske lite förutseende ändå :))
    Ha de gött!!

    Mvh Kalle🙂

    • februari 15, 2011 8:41 e m

      Hehe, men det är ju tanken som räknas..? Möjligheten finns ju liksom och det är allt gott nog;-)

      Mvh Vittran

  8. februari 26, 2011 7:20 e m

    Men herreguuud, jag döööör! Sista bilden borde vinna något pris! Jag vet inte vilka pris som finns, men den är helt sinnessjuk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: