Åldrandet i sin skönhet

I mina föräldrars trädgård finns  en outtömlig källa till inspiration och mängder av motiv att botanisera kring.. för ett par veckor sedan fick jag tillfälle att hänge mig åt växter och blad med en nyfiken mor som studerade inifrån vardagsrummet.En azaleas röda kronblad fick fungera som en röd pensel och målade en grund där en glipa lät en döende, ack så vacker tulpan träda fram i sin skärpa… nästan som om en högre makt lagt ett förstoringsglas och tillägnar den all fokus under sin sista tid i livet.

Ja.. det döende i naturen fascinerar. Speciellt då det uppträder i en årstid då alltid spirar som under våren.
Kontrasten blir så uppenbar och förstärks mellan det gröna ungdomliga mot det skrynkligare äldre… och nog känns det ungdomliga friska aldrig så långt bort som när man är sjuk?
—————————————————————————————————————————————–

Granen heter ormhalsgran och ser i stort sett helt sjuk ut. Med sina långa spretiga grenar täckta med barr ger ett mer ormligt utseende och deras är nu gigantiskt i sin storlek! Trots att halva granen är kapad i sin höjd breder den ut sig som en enorm koja över rabatten! En koja som självklart rymmer massor av spännande växter där under, men även lite mer vanliga som denna löjtnantshjärta med sitt rosa band  – av hjärtan:

Jag har själv känt mig lite märklig den sista tiden. En otäck lockout fick mig försvinna helt och stirra ut i tomma intet under ett par minuter. Tack och lov i hemmet och ja, prover är redan tagna sedan ett par dagar tillbaka, jag inväntar bara resultatet.. Jag har inget lågt blodtryck och mitt blodsocker var ok även då – det bara… small till. Men det som hände fick mig tänka till och inte minst fundera över vad sjutton det kan ha varit. En en gång slås jag av likheten mellan vårt egna ytliga liv och hur värnlösa vi alla står inför döden.

För en sak är säkert – dö skall vi alla. Men hur smärtsamt påminda blir vi inte om allt man ännu inte sett inte gjort, inte upplevt då den kommer för tidigt för vissa utvalda..
Jag önskar vi alla får leva färdigt livet – först.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

6 thoughts on “Åldrandet i sin skönhet

    1. Oj du ÄR då snabb? Tack för att du håller ett vakande öga på mig:-) Hoppas du skall hitta på något trevligt i helgen? Själv funderade jag faksitk på att åka till .. Alingsås – haha. Det var en klänning där i fönstret som jag tyckte om, du vet den gröna? – man kan ju alltid prova;-)

      Kram

  1. Tänkvärt och härliga bilder. Det är ju ganska fascinerande att se hur växterna blommar upp och dör för att återkomma nästa vår ännu större och vackrare. Tror faktiskt att det är likadant med oss människor. Det finns ingen död att skrämmas av. Vi är eviga varelser som är här för att växa och bli vackrare för varje gång.
    Kram

    1. Så sant så sant – jag håller verkligen med dig. Att skrämmas av något vi inte kan uppleva eller känna är väl egetnlgien rätt märkligt? En sjukdom och en smärta är ju högst förståeligt, men döden är nog så smärtfri som den kan bli. Det är min tro iaf:-)
      Kram

  2. Vilka härliga bilder de två första fyllda med rött. Som för tankarna och sinnet mot värme, passion, amore. Fint komponerade med naturlig vinjett i bästaste softa röda, blurriga i förgrunden som fint leder in blicken mot den blomma som förgängelsen tagit sitt grepp om. Lika så med bild två men där leds blicken in mot den vita blomman som verkligen ”poppar” tack vare dess färg som så markant bryter den uniforma allrådande färgen runt om. En bild som också väcker tanke banor om kanske utanförskap, ensam, men även stolthet och unikum, det lite speciella. Att alla har någon talang och alla är vi speciella på någotvis.
    Löjtnantshjärta (kan blomman heta så???) bilderna också sköna. Så fin kontrast dessa blommor ger mot det gröna. Mycket tjusigt hur dessa hjärtan hänger på rad. Som om alla käraste är symboliskt radade på en stängel. Stängeln är bandet som håller ihop de närmsta och käraste, ha se även där finns lite symbolik. Men då förståss i min tolkning. Men någon annan kan tolka in något helt annat eller kanske inte ens de väcker något hos vissa andra. Det är ju en grej med vad som är så skoj med foto, inget rätt och inget fel det är upp till betraktaren vad som är vad… 🙂
    Haha nu har jag flummat på som vanligt….men det är ju också kul med bilder att kunna sväva ut i tankar som bilden/erna väcker innom betraktaren…i detta fallet jag 🙂

    Hmm låter otäckt det där du skrev att du blev lockoutad, hoppas att proverna inte visade på något och allt är bra med dig….
    Ta det lungt och sköt om dig…

    MVH Kalle

    1. Vad rolgit att du tyckte om de röda min vän! Jag måste erkänna att ajg fotograferade enormt många av dessa röda bilder där jag vinglade på ett ben i mina föräldrars rabatt. Just det röda murriga kändes så långt bort från vad man annars är van vid att våren symboliseras av – det sprudlande skirt ärtigt gröna… det kändes fel, men ändå rätt, för nog står det för kärlek värme och passion? Och vad står ”vår” för om inte just det – iaf i djuren och växternas värld.

      Visst är vi alla speciella – absolut:-)
      Vita, röda, spräckliga eller så där härligt gammal att bladen börjat falla

      Att få ta del av just Din tolkning glädjer mig – en bild väser så enormt med en tolkning till. En utförlig och härlig sådan jag tackar för att du bjuder mig och övriga på – nog sår du ett frö hos fler än mig med dina kloka rader:-)

      Tack snälla för din omtanke…
      Proverna har inte visat något än, ett gott tecken förvisso, men man vill ju ändå ha svar? avsett.
      Jag får väl ta mig i kragen och höra av mig till dom o fråga:-)

      Mvh Vittran

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s