Leka följa john

Visst är det härligt nu under somamrtider? Om man har lite småtråkigt på kvällen är det fortfarande ljust nog att fotografera och så är det problemet löst…

För ett par dagar sedan var det just en sådan kväll. En negativ energi i kroppen och en oerhörd rastlösthet fick mig köra iväg med min svarta springare med kameran tätt intill mig. Målet blev min vanliga äng som dock är nerhuggen, men intill ängen växer fortfarande gräset högt. Bland blåbärsris och slånbärsbuskar lyste johannesörtens vackert gula blomsteransamlingar upp här och där. De gula färgklickarna attraherade genast mitt kameraöga och smög mig närmre. En rejäl överaskning fick jag mig när den här gröna vårtbitaren plötsligt dök upp mitt bland det gula och skymde sikten.

Han var inte den enda i området skulle det visa sig.. ett regn hade nyss blött ner marken och troligen tog dessa vårtbitare skydd från blötan lite högre upp på dessa blommande örter, för vid nästa Johannesört satt en likadan och precis lika slö och långsam var även den. De var dock väldigt skygga och rädda och ville gärna gömma sig för stora stygga monstret från ovan.

Att fotografera den torde ha varit en lätt match då den var långsam och hyfsat stor, men njae… minsta rörelse jag gjorde fick den genast flytta sig åt ett annat håll och så höll vi på.

Men skam den som ger sig.

Jag gillade verkligen vårtbitarens utseende även om den gömde sig bakom blommorna:

..eller vände andra sidan till:

Men nog påminner baksidan lite om en kinesisk herre med långa mustascher??

Och dessa knän!! När jag förstorade bilden såg det precis ut som små söta gubbar på vårtbitarens knän:

Men så kom då äntligen ett möte öga mot öga:

…vilket tydligen skrämde oerhört;-) Bäst att ta skydd:

Annonser

28 thoughts on “Leka följa john

  1. Men vad fiiiin den lilla vårtbitaren ÄR! Du ser så mycket fint i det lilla lilla med macrot, tycker du inte världen är alldeles alldeles STOR när du tittar upp:)? Jag tycker nästan den ser lite pillemariskt på dig när du möter den med kameran:)

    Såg du lilla tomten i den vita stenen efter min ytterligare förklaring? Jag VET att du kommer att se den:)

    1. Haha, nja….på något sätt upplevs det nästan tvärtom? När jag kikar upp blir ju allting så himla litet *s* Även om det är stort om du förstår? Men kikar jag på vårtbitaren genom linsen blir den ju gigantisk:-)))
      *s* Jadå, jag såg den och 2 stycken till !!! Har engagerat hela familjen i att titta och leta;-)

  2. Vårtbitare har jag aldrig stött på. Hade dock en bild i huvudet som stämde ganska bra med de du visar upp. Det jag inte visste var att de kunde se så skräckinjagande ut på nära håll. Nästan så man blir skraj på riktigt. Fin närstudie du visar upp här! Grönt o gult passar ju som hand i handske. 🙂

    1. Jag vet inte om du sett ”Ett småkryps liv” – en tecknad film från pixar? Den är för härlig och maken till enastående konstnärer som kan trolla fram personligheter och ändå visa en arts egenheter får man leta efter!! Inga vårtbitare men gräshoppor hittar man där och om du tycker denna vårtbitare ser hemsk ut skall du titta på den filmen! Där du!! Jösses…..;-)
      Tack för din kommentar Åke, vad roligt att du gillade den lilla fulingen:-)
      Mvh Anna

  3. – Halloj i väster.
    – Underbara macrobilder, precis som vanligt !
    Ser fram mot din videokurs tillsammans med Moderskeppet. Då kanske även en gammal
    man kan lära sig lite grand.
    – Ha en fortsatt bra dag !!!
    Hälsar Henning och Blondin-Ida…:o)

    1. Halloj i öster!
      🙂
      Vad roligt att dom föll er i smaken!
      Ahh, kursen borde vara klar i Augusti tror jag, känsn verkligen pirrigt måste erkännas! Men fantastiskt roligt och inte minst otroligt roligt att lära sig hur det går till med att skapa utbildningsmaterial! Det var något helt nytt för mig, men om det ev blir uppföljning vet jag nu har det går till:-)
      En bra dag till er med – misstänker ni fortfarande har en glimt av solen hos er idag? Här har det stora stygga molnet dragit in över väst och får allt bara stillna av. Men det är ju bra det med? Sådana dagar behövs dom också. När skall man annars städa?;-)
      Mvh Anna

    1. Tack så hemskt mycket Mats:-) DÅ är vi fans av varandra helt enkelt, blir lika glad då dina nya inlägg dyker in på min mail (ett väldigt bra sätt att följa andras bloggar, men kanske lite synd då man ibland missar att kommentera)
      Mvh Anna

    1. Ja jösses så stora dom var? Ujujuj… Jag tjöt till som en stucken gris då den plötsligt stod framför mig bara någon cm ifrån – skrämde väl halva skogen antar jag;-)
      Tack för din kommentar och för att du kikade in:-)
      Mvh Anna

    1. Hahaha, ja den lilla söta dumma trodde säkert det, bäst att ta skydd för stora stygga svarta ögat;-) Den var måttligt trött på att bli jagad av den svarta som snokade efter honom vart han än gick. Men dom har det nog rätt bra där på ängen, mycket mat fins det definitivit för dom iaf.-)
      /Anna

  4. Ha ha ha…! Gillar ”mötet” där vårtbitaren skelögt stirrar på Dig.
    HÄRLIG Bild liksom de övriga. Men den stack ut tyckte jag…
    HA det gott!
    Mvh, Inger

    1. Vad roligt att den gillades:-) Det finns en hel del bilder från där han gömmer sig, men blomorna under visade sig inte vara så vackra på de övriga fotorna, det var alltid något skräp som störde för mycket..
      Ha det gott du med:-)
      Mvh Ana

    1. Vad roligt att du gillade dom EvaLena:-) Mne om du visste så seg jag var i ryggen efteråt? Såg ut som ett ”s” när jag väl rätade upp mig igen… en nackdel med att fota nära marken:-(
      Kram

  5. Vilket roligt möte du hade med den lille filuren! Du har fångat den så grymt fint, vet hur svårt det är då jag själv fick möjlighet att testa för ett tag sedan och även jag mitt bland gula blomster. Tänkte då att det blir en engångsföreteelse, men döm om min förvåning när jag snubblade över en till idag och alldeles utanför huset! Denna gången tog jag massor av bilder, har inte tittat på dem än men om det är någon som duger dyker den nog upp på bloggen inom kort. Visst är det häftigt att ha ögonkontakt om så bara genom linsen med dessa små kryp! 🙂
    Och du, vad tänkvärt du skriver om både det ena och andra!
    Ha det gott!

    1. Ahh men vad kul!! Hade du en sådan rackare du med hos dig? Ja dom finns väl överallt förståss, men kanske är det typ säsong för dom nu elelr något? Inte vet jag..
      Då kanske det dyker upp vårtbitare på din blogg med framöver?:-)
      Det ser jag fram emot isf:-) Ha det gott du med!
      Mvh Anna

  6. Så häftiga detaljer och fantastiskt med människor som tar sig tid att fånga de. Jag tycker egentligen inte om varken gult som färg eller insekter men bilderna inspirerar till nya infallsvinklar. Just nu är jag nog i en behöver-inspirations-fas.

    En del som är viktig för mig, förutom underbara bilder är kommentarerna. De går alltid hand i hand och gör att 1+1 blir mer… 🙂

    1. Well I agreee, kommentarer och andras tankar till vad de/ni ser gör att bloggen blir en blogg, en dialog istället för en monolog:-)
      För det kan lätt bli lite ensidigt att ha en ”egen” blogg på detta vis. Jag har en blogg på fotosidan som jag dock inte skriver i längre, där får man betydligt mycket mer kontakter och många fler träffar på sin blogg, det är ju en communitysida där alla drivs av en och samma kärlek till fotograferandet.
      Ett tips för den som läser och kanske vill starta en fotoblogg – gå med där! Sidan sporrar att skapa vidare tycker jag:-)

      1. Det håller jag med om! Tänkte iofs i första hand på dina kommentarer till bilderna du delar. De stimulerar till att inte bara titta utan att verkligen titta… Vad ser jag?

        Jo, när jag är klar med sommarens ‘måsteprojekt’ så ska jag aktivera mig på Fotosidan. Just för att skapa dialog och få återkoppling. Nu övar jag mig själv i att fokusera, ett projekt åt gången 🙂

        Ha det gott och krya på ryggen!

      2. Det låter bra tycker jag:-) På fotosidan finns det gott om åsikter och därmed hjälp. En bra grund är att skriva ner under bilden om man har något specifikt man vill ha synpunkter på – då underlättar man för de som kommenterar:-)

    1. Tack Camilla:-) Roligt at du diggade den lilla gröna!
      Mjae.. den förbenade ryggen ger inte riktigt med sig tyvärr. Det är inga som helst problem att komma ner till marken, men att ta sig upp igen är desto värre:-( Men jag har tagit mig i kragen och försökt träna på senaste dagarna, cykling o promenader mm gör förhoppningsvis susen för onda ryggar (förhoppningsvis biter det lite på fettvalkarna runt magen med)
      Mvh Anna

  7. Insekternas värld är så spännande, så fascinerande djur! Såg ett naturprogram på SVT där programledaren spenderade en dag med en fotograf som specialiserat sig på att fota små kryp i extrem förstoring. Hundratals bilder som las på varandra för att bilda en fantastisk skarp bild av t.ex. fästingar som såg riktigt läskiga ut! Din vårtbitare är också väldigt vacker, men jag vet inte om jag tycker den är läskig eller skrattretande, den ser lite clownig ut liksom, lite dumsnäll nästan..

    1. Ja just det, jag har hört talats om det sättet med – stackning heter det har jag för mig.
      Vet inte om du sett, men den här sidan http://makrofokus.se/ erbjuder kurser i ämnet har jag läst:-)
      Haha, ja dom ser allt lite smått korkade ut faktiskt, tillräckligt för att man inte blir rädd för dom iaf:-)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s