Skip to content

Imse vimse

augusti 11, 2014
_MG_0086-2_s

Döden under

Min sommar har varit skiftande precis som livet är, med ungdomarnas ljuva skira kärlek, men även dyster tragedi med död i sitt släptåg. Dessa livets alla nyanser vävdes samman med en och samma tråd – varm och skönt sommarväder.

För visst har vädret varit rent makalöst i år?

Ljuvligt underbart fantastiskt…

Jag kan inte minnas en sommar som vi ägnat åt så mycket båtturer (läs bad o sol) som denna.

_MG_0697_s

Love

_MG_0887_s

Kreativt kaos i rödklöverland

_MG_0329_s

Ekot av en vinge

Just kontraster var extra tydliga som sagt…

Att bevittna ett pars gräl framför sin dotter på offentlig plats påminner om hur många barn det är som inte har det lätt. Så enkelt och farligt det är att bli enkelspårig, enbart se innanför sin egen sfär och jämföra med det som är mitt.

Mitt i all kalabalik kändes det ändå…. ödmjuk på något sätt att se mänskligheten i sin fulaste uppsyn, så naket och blottat och just – mänskligt inhumant. För tragedin var verkligen inte human mot någon av de inblandande. Mänskligt dock….

Att bevittna hur omänskliga vi kan bli av sårade känslor och trasiga hjärtan.

Tänk att livet skall vara så svårt att levas och delas med en nästa? Hur lätt det är att sopa respekten inför sin nästa under mattan inför risken att tappa sitt ansikte.

_MG_9763_s

_MG_0010_s

_MG_0276_s

Glada kvinnan med sin handväska – rabarberfrön i trädgård

”Kreativitet börjar med kontrast”  var en rad jag snubblade över.. I stock visade en bild på zebror.

Märkligt tänkte jag – zebror som är så lika varandra som något kan vara? Åtminstone vid första anblicken.

Precis som zebrorna har vi alla ett unikt signum, även om vi är varandra lika. Den här spindel tyckte jag var lik en zebra – iaf på sina ben:

_MG_0518-2_s

Sköra trådar

_MG_0516-2_s

Entrapment

 

En annan spindel gömde sig väl i vassen, eller ansiktet – en skalle formades fram för mig med spindels som öga.

Jag förstår honom – jag hade också krypit in i skuggan med den hettan som var i somras. Att bygga bo på en öde ö ger få chanser till svalka.

_MG_9943_s

 

En kontrast till hettan var ljumna sommarkvällar, som den här i Surte när solen stod lågt och fångade in allt ogräs och strödde sitt guld över det.

_MG_9754_s

Guldgräs

_MG_9709_s

Trumpet i trädgård

_MG_1034_s

Mammas fröställningar

 

_MG_9782_s

Himlamarken

Och till sist – bara för att dom är roliga……..

_MG_0199_s

Fågelfrö – kottbit som dinglade i en spindeltråd

_MG_9987_s

Göteborgs lustgård Botaniska avslöjade djävulen, mitt bland liljorna!!

21 kommentarer leave one →
  1. augusti 11, 2014 10:01 e m

    Haha, jag blev lite full i skratt när jag såg dina bilder ☺Alldeles innan la jag själv upp ett nytt blogginlägg med bla spindelbilder. Men dina bilder är mycket bättre, du är ju grym! Förstår inte hur du bär dig åt☺Favoritbilder blir mammas fröställningar, den är jättefin.
    /Lena

    • augusti 12, 2014 8:05 f m

      Aj då, så jag härmade dig alltså? Skit då;-)
      Jo spindlar är ju fina tycker jag också🙂 Det har varit lite ont om dom i år tycker jag dock..? Jag misstänker att det är hettan som fått dom att gömma sig. Jag blir lika glad då jag råkar över en i naturen.
      Roligt att du gillade mammas fröställningar – dom har mycket märkligt där hemma mina föräldrar!🙂 Själv är jag lite ledsen över att photoshop inte fungerar hemma längre, så nu kan jag inte gå igenom mina foton mer hemmavid. Skall försöka söka efter alternativ här på jobbet….
      Tack för att du hälsade på Lena
      Mvh Anna

  2. Carina permalink
    augusti 12, 2014 9:12 f m

    Kontraster i inlägget också. Läser om allvaret och tänker på en scen häromdagen. Jag satt o väntade i bilen när ett par kom gående från affären. Känslan landade – tänk att vara två!! De satte sig i bilen, kvinnan vid ratten och eftersom vi stog front mot front så följde jag dem med blicken. Ser hur kroppspråket förändras och grälet rasar… lugnar sig… ..blossar upp igen. Så mycket som inte är som man tror. Men hur viktig respekten är och viljan att försöka förstå den andres utgångspunkt. Tänker på ‘ditt’ par och hur långt det gått, eller om man aldrig var där, när man inte ser att man har ett ansvar att vara vuxen och skapa trygghet, vara ett föredöme och ladda det positivt.

    Blir inspirerad av dina bilder – som vanligt – guldgräs och himlamarken… Måste bli en tur snart bara för mig, bara för själen, bara för att stanna upp livet och allt annat🙂 Tack för påminnelsen!

    Kram, Carina

    • augusti 12, 2014 10:02 f m

      Jag gillade den kärleksfulla längtan efter ett ”vi” som exponerade sig genom ”tänk att vara två”. På något sätt är det ett gott tecken, att man ser det bästa först? För jag hoppas verkligen att flertalet av alla ”par” INTE har gräl och hat och hot som gemensam nämnare. Visst är det alltför många ändå, men…
      Hat och hot förlamar och förringar, både den som ger och den som tar emot. Det förvandlar en 3-d värld till ett tunnelseende och stannar tiden i ett tillstånd där man inte förmår se sin nästas behov.
      Jag tro att vi alla får sträva efter att bli mer empatiska människor, varje dag. Det var inte mycket vi gjorde där vid grälet, men vi hjälpte så gott vi kunde.
      Jag säger som du – samma tur längtar jag efter nu när arbetslivet gjort entre igen i vardagen.
      Kloka och mogna tankar från dig Carina, alltid lika trevligt att se och läsa dig och dina tankar
      Kram Anna

      • Carina permalink
        augusti 12, 2014 10:09 f m

        Klart jag vill se det bästa först. Och visst är det där det börjar, där i det positiva. När det går över styr så är jag ju en del i att ha glömt att ta del och ansvar i jobbet som krävs🙂

        Eller som en kompis sa – jamen jag trodde inte det var förenat med jobb utan att det bara blev…. Jo det blev, men inte bra!

      • augusti 12, 2014 10:39 f m

        Jo men inte alla gör ju ens det? Att ens reflektera över att det var 2 och det faktiskt kan anses som – positivt och bejakande? Inte negativt, hejdande, i en lyxfällevärld där vi skall förverkliga oss själva och det egoistiska jaget. Som Äventyrarna i Hipphipp: https://www.youtube.com/watch?v=Z8IFuz1oer4 – 0.47 sekunder in kommer det klassiska – en familj som bara vill ha ha ha och inte ge ge ge. underbar – jag skrattar så jag kiknar varje gång🙂
        Många känner det kanske så? Men som du säger…. vad hände med det personliga ansvaret och att inte bara glida med..?

  3. augusti 13, 2014 1:49 e m

    Fantastiska fina och spännande bilder. Underbar text till också. Jag är väldigt förundrad över hur du fått till den spännande bilden Himlamarken.

  4. augusti 14, 2014 7:09 f m

    Vilken kavalkad av fina bilder! Många underbara och vackra skapelser, du har ett fantastiskt öga för detaljer, vilket visar sig i till exempel bilden med damen och handväskan och så min favorit den sista bilden med otäcka djävulen. Helt fantastisk bild!

    /Erik

    • augusti 21, 2014 4:48 e m

      Ahh, men vad roligt att du gillade den lille fule. För vacker är det ju faktiskt inte, inte på något sätt, men gillade att den var så ”uppenbar” på något sätt. Det gick bara inte att missa, inte ens med blotta ögat:-)
      Tack för att du kikade in Erik:-)
      Mvh Anna

  5. augusti 14, 2014 9:13 e m

    Ja, tänk vad svårt det skall vara att vara människa och visa hyfs mot andra människor. Vi behöver jobba lite på det onekligen. Men i dag har Sverige haft fred i 200 år, alltid något att fira! Vackra bilder som alltid!

    • augusti 21, 2014 4:50 e m

      Hej Cecilia:-)
      Jo, det är väl alltid bra med en reminder. Kanske gör dagens stress att vi blir tanklösa? Japp fred är bra, och något man önskade alla länder kunde få, med eller utan religion….
      Mvh Anna

  6. augusti 19, 2014 7:46 f m

    Uääääck….GIllar INTE spindlar, inte ens på nätet – hahaha🙂 Ibland ser jag andra saker än du gör vilket roar mig mycket. Ibland lämpar sig det jag ser inte att beskrivas vilket är fallet denna gången, du kan ju försöka räkna ut vad det kan vara. Frånsett att spindlarna är otäcka, är dem också vackra men min favoritbild idag blir Guldgräs. Ha´D!

    • augusti 21, 2014 1:00 e m

      Nej jag vet att flera inte gillar dom där och brukar alltid tagga inlägget med spindlar på senare tid just ifallatt. Jag vill ju verkligen inte få någon att må dåligt:-)
      Jag ser nog inte det du ser, men det gör inte så mycket. Att Du ser och fantiserar är målet, det är jag helt nöjd med:-)
      Tack så mycket för att du kikade in Inger:-) Nu är det snart helg, önskar dig en fin sådan! Mvh Anna

  7. augusti 20, 2014 10:48 e m

    Åh, du är en sådan konstnär med din kamera! En enorm inspiration!
    Jag har börjat fota makro vid sidan om porträtt just för att makrofotandet ger mig sådan stillhet, sådan förundran och ödmjukhet inför det lilla som är så vackert och som vi oftast går förbi.
    Är jag superfräck om jag frågar dig en teknisk fråga? Ignorera den bara då isf.
    Behöver du ofta beskära dina bilder? Jag fotar med 90 mm och upplever ibland att jag för att få till bilden precis som jag önskar den behöver beskära, ibland ganska rejält efteråt.
    Tänker att det kanske kommer med erfarenheten, att ”sätta den direkt” i kameran🙂

    • augusti 21, 2014 1:49 e m

      Hej Sara – oj en porträttfotograf? KUL!!.-)
      Åh inte vet jag om man är en konstnär (konstig kasnke – hehe), men det är himla kul om man kan lyckas inspirera på något sätt:-)
      Håller så med dig i din beskrivning av makro. Just förgängligheten i det lilla, hur sårbart och skört det är gör att man får än mer panik i att fånga ”allt”, även om det tyvärr inte innebär att det skyddas….
      Nämen inte är det fräckt för jösse namn:-) Jo jag beskär – ibland. Inte alltid, men lite då och då känner jag att något vid kanten ”stör”.
      Men visst känner jag att man blir säkrare ju mer man håller på med att sätta det direkt. Eller kanske snarare att tänka efter före… För visst kan man bli så uppslukad av det man ser i nuet att det runt omkring liksom inte existar? Först då man tryckt av ser man helheten, men som sagt – jag lär mig och blir bättre jag med:-)

      Jag irriterade mig rejält på avståndet då jag bytte från halvformat till helformatskamera.
      Men har nu vant mig vid att finna större motiv helt enkelt, just för att jag älskar mitt tamronmakro.
      Annars är det ju ”bara” till att hosta upp lite pengar och köpa ett objektiv som kan komma närme iof? Kanske en idé om du vill komma ännu närmre?

      Mvh Anna

      • augusti 21, 2014 2:38 e m

        Ja jisses… porträttfotograf. Det låter så….pretentiöst😉
        Men jag fotar människor, för att de vill de, och de betalar för det – så då säger vi väl att jag är just det haha.

        Jag textade dina makrokurser på Moderskeppet för en tid sedan och blev då helt såld på det här. Mitt 90 mm funkar väldans bra för porträtt också😉

        Hosta upp till ett annat objektiv får bli en senare historia. Om jag ens nämner köpa objektiv här hemma närmaste tiden lär maken börja hyperventilera.

      • augusti 21, 2014 4:47 e m

        Haha, jag vet vad du menar. Det där med etiketter betyder mer än man tror men vem är det som sätter dom? Hur blir man ”någon” liksom? Jag är alltid lika fascinerad av det där spelet:-)

        He he, men å andra sidan så ÄR ju 90 ett väldigt bra och inte minst PRISVÄRT objektiv. Precis som du säger även till porträtt🙂 Men men, man kan ju alltid spela på lotto? Du hörde väl om den som vann 180 miljoner eller vad det var??;-)

      • augusti 21, 2014 5:49 e m

        Åh, jag hörde….och måste erkänna att jag för fem sekunder drabbades av svensk grön avundsjuka. Men sen gick det över.
        Jag har så mkt ändå, ett 90 mm t ex😉
        Det hade jag inte för ett år sen.

      • augusti 23, 2014 5:52 e m

        Haha över vad – fullformataren? Dom kostar ju inte mycket idag, inte den modellen jag har mark 2D – du kan ju ana hur dum jag känner mig när jag inser att den förmodligen går att få för 10000:- billigare idag. Suck o stön…

      • augusti 25, 2014 11:36 e m

        Nope….grön över vinsten haha🙂
        Kör redan FF, sen jag ramlade över en d600.
        Den får duga ett bra tag framöver tänker jag, särskilt sen Nikon bytte ut sensorn på garantin.
        Ska försöka samla ihop lite pengar och uppgradera gluggarna närmaste året, det är mitt mål..
        Inser att sen jag började tycka att det här med fotograferandet är mer än ”pocketkameran fram på barnens födelsedagar” så finns det ingen ände hur många hål man kan stoppa pengar i😉

      • augusti 26, 2014 1:02 e m

        Ahh, ja jo dom pengarna hade man inte sagt nej till! Men det är skrämmande hur mycket sk ”lycka” man tror sig får med hjälp av pengar. Det är väl kanske mer rätten att bestämma ALLT materialistiskt i sitt liv själv som den summan medför..
        Jo jag kan tänka mig att det finns mycket kul att införskaffa! hehe Eftersom jag själv snöat in helt på makro är det rätt lugnt med inköp för min del, men det var ju ett gammalt analogt trioplan jag gärna skulle vilja testa förståss men;-) Att enbart hålla sig till en genre kan vara både bra o dåligt;-)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: