Skip to content

Måste vilja förändra

april 6, 2016

_MG_7998_s

Jag håller mig till väldigt snäva områden när jag fotograferar.

En vitsippa med sitt röda löv kan få mig paralyserad i timmar och få mig vända och vrida min vanligtvis stela kropp till ofattbara positioner. Utan att inse det.

Tid är dyrbar, det finns inte gott om den och den tycks minska ju äldre jag blir.  Därför vill jag inte bränna dyrbar tid på att enbart förflytta mig utan väljer att inte se på vad utan snarare hur vad gäller mitt fotograferande.

Och det behövs sannerligen inte åkas långt när det handlar om makrofoto.

Man kan tycka att när man vandrat i ett och samma område, aktivt fotograferandes minsta lilla vinkel och vrå på samma lilla plätt, hundratals gånger….. så borde man känna till varje liten bit av detta område.

Men icke..

För varje steg jag tar in i vad som förväntas vara en mycket välbekant scen, blir jag alltid alltid lika glatt överaskad. Naturen är sannerligen makalös! Häromkvällen vad vägen bredvid utsmyckad av ödlor! jag har aldrig sett dom här varken förr eller senare. Märkligt….

Nej naturen står verkligen aldrig still utan är under ständigt förändring. En värdefull insikt till oss människor som så gärna vill att allt skall vara precis som det alltid har varit.

 

_MG_7114_s

_MG_7227_s

Min chef sade för inte så länge sedan att ”Det enda som är säkert är att allt måste förändras.”

Jag grymtade säkert till lite buttert där och då på vårt dagliga pulsmöte, för jag räds nog viss förändring. I vissa sammanhang vill jag verkligen bara göra det jag vet att jag kan och behärskar.

Det där med förändring lät skrämmande, kravfullt och en helvetes massa jobb.

”But whyyyyyy!! Vi HAR det ju så bra..” suckade den lilla motsträviga Morran inombords och korsade obstinat sina armar.

Att allt måste förändras innebär att någon måste genomföra förändringen och förändring innebär ju något nytt….. dvs något man måste lära sig, något som tar tid. Och tid..? Tja det hade vi ju inte så gott om….

Mattematiken går snabbt i huvudet vid ett enda litet ord.

Det låter väldigt skrämmande. Som en domedagsprofetsia.

Men varför ÄR vi så rädda för den där förändringen?

Jag kunde inte alls sätta fingret på vad det var som tycktes jobbigt eller kravfullt! Och hur är det nu, är det verkligen så himla bra så som det är idag? Fungerar verksamheten? Är allt verkligen helt optimalt, mår alla verkligen bra i sina roller?

Hur vet jag att det är så himla bra om jag inte prövat något annat? För vad är det värsta som kan hända?

 

_MG_8105_s

Samma förändring eller förvandling i naturen är ju tvärtom enastående vacker. Det är ju tack vare den där förändringen som iaf jag lockas dit ut till naturen och dras till för att upptäcka något nytt. Gång på gång på gång.

Utan förändring skulle lusten att besöka samma plätt snabbt dö ut för där ute i naturen innebär förändring spänning, dramatik, upptäckarlusta och ofattbar skönhet.

Kanske upplever vi människor ordet förändring som ett krav på oss själva, ytterligare ett ok vi måste bära och ytterligare ett ”måste” att addera till den redan digna ryggsäck vi konkar på genom vardagen.

När ett prestera är likställt med förändring är det kanske lätt att sparka bakut. Iaf om det innebär ett måste.

Jag hatar verkligen det där ordet ”måste”.

Tänk så vackert det vore i livet om alla ”måsten” istället vad ett ”vill”?

Knepet för en bra chef är kanske att förvandla det där ordet måste till ett vill?

Kanske är det rentav något som hen måste.

_MG_7837_s

_MG_8180_s

yrvaken vacker fuling

_MG_8210_s

Happy krokus

_MG_7564_s

Vakande öga (eller rådjurets frukost= en avbiten stjälk med fuktig droppe)

_MG_7344_s

_MG_7975_s

Annonser
8 kommentarer leave one →
  1. april 6, 2016 10:59 e m

    Håller med dig helt och hållet i att macrofoto behöver inga stora svängar. Räcker fint med turen runt lagårn hemma. Där och i mina rabatter i trädgården finns det mesta som behövs för att göra mig nöjd och glad ☺. Finfina bilder med rysligt härliga färgerdu bjuder på idag! Det blev en bra avslutning på onsdagen för mig!
    /Lena

    • april 9, 2016 10:05 e m

      Ja vi är ju lika makrotokiga du och jag och många fler med oss. Extra kul därför att du som är en makrotokig uppskattade mina bilder – tusen tack!
      Inte så konstigt, det är snabbt enkelt och lätt att hitta motiv med ett makro:-)
      Just nu ser man hur makrobilderna väller in på Facebook med blåsippor i vitsippor i stora lass 🙂 precis som sig bör vid dessa tider.
      Hoppas du får en härlig helg med massa blåsippe bilder som jag läste du skulle fota.-)
      Mvh Anna

  2. Halina permalink
    april 7, 2016 6:34 f m

    Som alltid UUUUUUNDERBART!!!
    Ja, det där med tiden… inte lätt, den bara försvinner av konstig anledning 🙂
    Att lära sig något nytt kan vara spännande… men kanske inte alltid…
    I alla fall ett underbart inlägg!
    Ha en fin dag
    Halina

    • april 9, 2016 10:12 e m

      Åh men du är ju alldeles för vänlig du… Det är en utmaning att försöka förändra sina foton, speciellt vad gäller vitsippor – det roligaste jag vet på våren; att fånga dom på ett nytt och för mig annorlunda sätt från år till år.
      Ja att utvecklas o lära sig är ju fantastiskt roligt!
      Men att förändra ett invant och trivsamt mönster däremot? Skall det göras måste man verkligen förstå varför genom att få målbilden/visionen klart framför sig. Så man förstår att en förbättring är på väg att genomföras, inte bara ett kaos..
      Tack Halina för att du kikade in här och förgyllde min lilla bloggvärld:-)
      Mvh Anna

  3. april 7, 2016 7:40 f m

    Underbar text och fantastiska bilder ….som vanligt 😉

    • april 9, 2016 10:13 e m

      Oj man bockar o bugar. Trevligt att bli sedd o läst och lyssnad på en stund:-) Får önska dig en fortsatt härlig helg
      Mvh Anna

  4. april 11, 2016 12:29 e m

    Ordmagi! Precis när jag behöver det som bäst.
    Och bilderna!! Fantastiska. Blev så inspirerad så jag hämtade kameran och gick direkt ut i trädgården och fotade loss 🙂

    • april 11, 2016 7:49 e m

      Men vad roligt!! Att veta att du gick ut för att själv se, njuta och känna av livet o närvaron därute gör mig makalöst glad 🙂
      Det bästa betyg jag kunde fått då du säkerligen fick en fantastisk stund med kameran:-) Grattis – och tack;-) Mvh Anna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: